Senaste Nytt:
2024-04-17
Idag förlitar vi oss ofta på biobränslen i svenska fjärrvärmenät som en förnybar energikälla. Men det finns anledningar att se över de bränslen som används idag och hur svenska fjärrvärmesystem kan optimeras för att trygga en stabil och kostnadseffektiv energiförsörjning i ett långsiktigt perspektiv.
Värmemarknaden i Sverige har genomgått betydande förändringar de senaste åren. Priserna på trä och pellets har ökat kraftigt och matchar nu oljekostnaderna. Dessutom är elpriserna under sommaren ofta inte tillräckligt höga för att motivera drift av kraftvärmeverk.
Fjärrvärmesystem som använder högre grad hållbara värmekällor som biomassa eller energiåtervinning (WtE) kan fortfarande vara dyra på grund av de höga kostnaderna för biomassa och underhåll. Dessutom är tillgången på biobränslen inte obegränsad och koldioxidneutralitet kan endast upprätthållas om mängden som används är lika med den mängd som fylls på.
Detta har betonat vikten av att prioritera inom vilka sektorer de ”bra” biobränslena ska användas, av rädsla för att ökad efterfrågan på träpellets kommer att driva på både avskogning och förlust av biologisk mångfald i stora delar av världen. IEA uppskattar att dagens planerade biobränsleförbrukning fram till 2050 kräver att en fjärdedel av världens skogsareal används för produktion av biobränsle.
Denna utveckling gör att många fjärrvärmenät nu undersöker alternativa energikällor för att möta de olika säsongernas värmebehov.
Värmelagring en stark trend
En annan trend som ökar i samband med alternativa bränslen är storskalig termisk lagring, med kapacitet att lagra värme från sommar till vinter. En sådan säsongsbunden lagring kan förbättra möjligheterna att använda värmepumpar och lagring av spillvärme, vilket möjliggör användning vid rätt tidpunkter för att optimera systemet.
Ett sätt att effektivisera värmeförsörjningen är genom så kallad sektorkoppling, vilket i stora drag handlar om att omvandla en energityp till en annan. Ett scenario kan vara att använda värmepumpar för att ta till vara överskottet av lågpris-el och lagra värmen i ett säsongslager. Ett sådant värmelager kan sedan användas för att minska topplaster på fjärrvärmenätet under vintern och bidra till en stabil värmeförsörjning.
Ett säsongslager kan även lagra överskottsvärme från exempelvis solvärme sommartid. Profu och Energimyndigheten kommit fram till att potentialen för solvärme i Sveriges fjärrvärmenät uppskattas till 6 TWh.
– Den kan stärka värmebolagens konkurrenskraft, öka försörjningstryggheten och flexibiliteten, frigöra biobränsle till andra områden och minska spetslasten, sa Viktor Döhlen, ansvarig för rapporten på Energimyndigheten i samband med att rapporten släpptes.
Flera svenska kommuner har färdigställt solvärmeinstallationer eller utreder att integrera solvärme i sina fjärrvärmenät. I Härnösand var man tidiga och har använt solvärme under sommaren i mindre skala i drygt tio år. 2021 valde Härnösands fjärrvärmebolag att skala upp andelen solvärme i stadens fjärrvärmenät under sommaren.
Hållbara energilösningar är synonymt med det klimatmedvetna samhälle vi bor i, och kommer alltmer påverka de investeringar vi gör för framtiden. Det är förändringar som måste göras, inte enbart för klimatet, utan även för att trygga en stabil och kostnadseffektiv energiförsörjning i det långsiktiga perspektivet.
Idag förlitar vi oss ofta till biobränslen i svenska fjärrvärmenät som en förnybar energikälla, och det finns många fördelar mot andra alternativ, men det finns anledningar att se över alla bränslen som används idag.
Utforska vidare:
Ekonomiskt hållbar och klimatanpassad fjärrvärme >>
Projekt med solvärme i fjärrvärmen i Härnösand >>
